”I’m a lumberjack and i’m okay…”

En Maraton (dekaltrimmad NV) från 1950 fick transportera mig och Husqvarnasågen. Precis som det gick till för runt 70 år sedan.

Idag hjälpte jag vår hembygdsförening med att ta hand om några fällda träd nedanför en gammal stenbro. Sagt och gjort – min Maraton fick bl transportmedel i sommarsolen. Den har en cykelkorg och där gick motorsågen precis ner. Kom direkt att tänka på en 50-talsmotorcykel jag sett i Uppsala med en ovanligt stor pakethållare. Nuvarande ägaren berättade att hojen tillhört en skogshuggare och att han lät bygga en större pakethållare för att få plats med både motorsåg och matlåda när han drog till skogs för att jobba.

Så sker alltså ännu idag, 2026. En motorcykel från 1950 lastad med en motorsåg. Nu är just denna såg från 1980-talet men jag har en Stihl motorsåg från 1954 på hiskeliga 5,5 hästkrafter. Fast den är inte startad på decennier och kräver nästan en lastbil för transporten (hur orkade folk bära runt dylika saker i skogen förr?). Fast den moderna (nåja,,,) Husqvarnasågen, som alltid brukar starta på fjärde rycket ville inte starta idag så det slutade med en batterisåg som faktiskt klarade jobbet på en laddning.

Belöningen man får när man jobbat hårt i sommarvärmen är att sätta sig i sadeln och svalkas av fartvinden på hemvägen!

Jim Lundberg

Här, nedanför bron, ligger träden som ska bort. Och nej – stammarna kördes inte hem på motorcykeln utan på ett takräcke.
Allt som återstår är en hög med ris.
Nä, den här femhästarsklumpen fick vara hemma idag. Fast nu blev jag sugen på att starta upp den. Kedjor finns. En rolig detalj på denna såg är att förgasaren sitter på ett vridbart fäste så man kan ställa den så flottören alltid står vertikalt beroende på om man ska fälla träden eller såga upp dom liggande. Det här var före membranförgasarna 🙂
Riktigt så här tokigt blev det inte vid stenbron idag.
Rulla till toppen