Fråga: En fundering som jag vill utsätta för kritik/kvalitetskontroll, Sonen och jag tätade om differentialväxeln på hans A-traktor. Avtappnings- och påfyllnads-pluggarna var tätade med kopparbrickor. Jag hade inga nya hemma just då som passade så jag tog fiberbrickor istället och det fungerar väldigt bra.
Frågan uppstår då, när ska man ha fiber- och när ska man ha kopparbrickor, finns det tumregel?
Ska man dra hårt och det finns risk att brickan går sönder är det förstås bäst med koppar.
Annars är min fundering: kopparbrickor är fjädrande, så ska man täta en plugg till något som har internt tryck, tex tryckkärl, då ska det vara koppar som kan fjädra efter om det börjar vilja glipa på grund av att trycket vill skjuta ut pluggen, annars går det lika bra eller möjligtvis bättre med fiberbricka?
Koppar kanske också är mer beständigt över tid?
Mvh Hampus
Svar: Man brukar välja material i tätningsbrickor utifrån korrosivitet och mekaniska egenskaper. När det gäller ”hårda” tätningsbrickor (ej gummi eller plast) så finns dels koppar- och aluminiumbrickor samt icke metalliska brickor av fibermaterial.
För att undvika galvaniska strömmar så bör man generellt välja kopparbrickor till stål och gulmetaller (mässing, brons), och aluminium till aluminiumblock och liknande. Men när det handlar om att täta mot oljor har korrosionen ofta liten betydelse och man hittar ofta kopparbrickor som tätningar i aluminiumblock till växellådor och motorer där oljan skyddar mot korrosion.
Fiberbrickor är neutrala ur korrosionsaspekt och kan användas till det mesta, men klarar inte av samma tryck som en kopparbricka och om man ska täta en applikation som kräver hård åtdragning av pluggen kan fiberbrickan smulas sönder.
Koppar är inte en fjädrande metall utan har närmast plastiska egenskaper – metallen går inte tillbaka särskilt mycket efter deformation. Däremot så deformationshärdar koppar vilket innebär att den hårdnar under böjning och tryck. Oljerör av koppar på motorer kan efter lång tjänst plötsligt spricka efter åratal av vibrationer. Detta går att förebygga med tät klamring av rören så de inte kan svänga som gitarrsträngar.
Samma gäller för begagnade kopparbrickor. Dessa blir också hårda under trycket mellan plugg och gods och om de ska täta säkert vid återanvändning (exempelvis oljebyte på bilen) så bör man mjukglödga kopparbrickan innan återmontering.
Men oavsett om man väljer koppar, aluminium eller fiber som tätningsmaterial så krävs det att tätningsytorna är väldigt släta och helt parallella då dessa brickor inte fyller ut ojämnheter som exempelvis gummi gör. En intressant tätningsbricka är gummi-stålbrickan som är en stålbricka med en invulkad gummiring i centrum. Den kan man dra åt väldigt hårt samtidigt som gummit effektivt fyller ut ojämna ytor.
Jim Lundberg