Fråga: Hej. En fråga om vevhuskompression. Det har man ju hört, att med helrunda balanspartier i tvåtaktsmotorn, blir det bättre snurr på maskineriet. Jag har pulat en del med olika cylindrar på olika motorer. Men aldrig kunnat göra en direkt jämförelse mellan en motor med helrunda balanser versus en motor med ” vanligt” balansparti. Med i övrigt samma setup med cylinder, förgasare och avgaseri. Så om och hur stor skillnad det gör under i övrigt samma förutsättningar, vet jag inte.
Har för mig att Jim Lundberg för ganska många år sedan, fyllde ut vevhuset på en Flinta-motor med aluminiumbitar. I akt och mening minska vevhusvolymen. Minns Jim det där? Och i så fall, minns han då också om det gjorde skillnad på motorns karakteristik? Om inte annat var det ju ett kul experiment…
Nisse
Svar: Vevhuskompressionen är ju det som pressar upp färskgasen (bensin blandad med luft) från vevhuset och upp till förbränningsrummet. Även här har man ett kompressionsförhållande på samma vis som man har på kolvens ovansida. Om man till exempel tar en 50 cc mopedmotor så gör kolven en svept volym av 50 cc – alltså hur stor volym som kolven ”flyttar” när den rör sig mellan sina vändpunkter.
Men här handlar det ju om en gasblandning och den kan ju sammanpressas likt en fjäder. När kolven rör sig uppåt kommer dessa 50 cc att klämmas ihop till kanske 9 cc som är ett vanligt utrymme i förbränningsrummet. Då byggs det upp ett tryck som kan uppgå till kanske 6 kilo (bar). Detta är en förutsättning för att gasblandningen ska explodera och trycka ner kolven vid tändningen – den så kallade arbetstakten.
Men när kolven nu rör sig nedåt så flyttar den återigen 50 cc, men nu ner mot vevhuset där trycket nu stiger. Fast vevhuset är stort och håller inga 9 cc. Nu har jag inte mätt upp vevhusvolymen på en mopedmotor men vi har ett rejält utrymme inne i kolven plus det utrymme som är mellan vevskivorna.
Av den anledningen kan vevhuskompressionen aldrig komma i närheten kompressionen i förbränningsrummet. Vilket inte behövs. Men vill man ha en effektökning på motorn så kan man ju öka vevhuskompressionen genom att minska dödutrymmet under kolven. Då kan mer färskgas pressas upp från vevhuset varje gång motorn spolar ut avgaserna. Ett gammalt trick är att limma kork inne i kolven som jag har svårt att tro att det skulle fungera mer än några minuter.
Men man kan även minska volymen genom utfyllnad nere i vevhuset. En variant är då att använda en vevaxel med helt runda vevskivor som då minskar dödutrymmet med den volym som de fyra ”tårtbitarna” som annars skulle saknas på en vevaxel med enbart två motvikter. Sen måste man ju lösa detta med balansfaktorn och för att motorn inte ska vibrera kraftigt brukar man ha två stora, runda hål i varje vevskiva vid vevstakslagret som man fyller upp med något lätt plastmaterial. Då får vevaxeln större volym utan att balansfaktorn spårar ur.
Men hur mycket enbart utfyllnad av vevhuset påverkar motoreffekten låter jag vara osagt. På min Flintamotor nedan gjorde jag allt på en gång – alltså förstorade samtliga portar, höjde kompressionen, byggde expansionspipa, vattenkylt topplock med klämspalt med mera. Så vad som gjorde vad effektmässigt vet jag inte. Däremot har jag hört att för hög vevhuskompression (för liten vevhusvolym) kan minska den inkommande volymen av färskgasen från förgasaren. Det blir fullt helt enkelt.
Kanske någon annan har testat med att enbart montera en ”rundvev” och kan berätta vad som hände? Lämna gärna en kommentar i fältet nedan
Jim Lundberg
